torsdag 15 januari 2015

Gredoliskäras trasmatta


Det var när jag på eftermiddagen satt och drack glöggte med honung, mumsade på en kanelkaka och filosoferade med mig själv som tanken på att starta en ny blogg plötsligt hade mognat färdigt och alla pusselbitar föll på plats. Jag har en längre tid funderat på att det ibland skulle vara roligt att ha en blogg där jag kan berätta om annat än dockskåp och miniatyrer - som min äldre blogg handlar om. Jag sysslar ju med så mycket annat också.

Jag vill förklara valet av bloggens namn: "Gredoliskäras bo". Det finns faktiskt en komplicerad symbolisk tanke bakom valet. För det första är lila, violett, gredelin eller gredoliskär - kärt barn har många namn - en av mina absoluta favoritfärger. Gredoliskär är dock en tvetydig benämning, jag vet inte ens om det är en "officiell" färg, jag lyckas inte med lätthet googla någonting vettigt om färgen, inte heller hittar jag den i ordböcker. Gredoliskär verkar vara ett begrepp som har en tendens att används i lindrigt negativa beskrivningar av hopplösa färgval. Så tolkar jag det själv åtminstone.

Färgexplosioner och oväntade färgkombinationer är någonting jag gillar. Det får gärna vara både rött, brunt, gult, blått, grönt och gredoliskärt. Observera att färgen gredoliskär här nämns sist i raden av uppräknade färger. Den värsta färgen som inberäknar det mesta, som definieras lite diffust, kommer liksom sist. Som pricken på i efter att många färger rabblats upp, kanske lite negativt, kanske lite humoristiskt. Jag har noterat att gredoliskär ofta används på det sättet.

Många, olika, gränslösa färgkombinationer... de pockar på minnen, påverkar sinnesstämningar, fungerar som aptitretare och inspirationskällor, doftar, känns... och mitt i detta virrvarr av färger sitter vi och försöker behålla en någorlunda röd tråd genom livet. Notera att livstråden också har en färg i vårt språkbruk. Min livstråd är inte alls röd och inte alls lydig. Den är spretig. Den är gredoliskär.

Sedan kommer vi vidare till den färggranna trasmattan. Där sprakar färgerna glatt, kontrasterna är kraftiga. Det är en glad matta! Och det är min mommo som vävde den i tiderna. Där satt hon varje sommar i sitt uthus och vävde matta efter matta. Omkring sig hade hon papplådor fulla av klippta mattrasor i nystan. Där fanns släkt och vänners badrockar, byxor, klänningar och blusar. Och snart hittades plaggen vackert invävda i mattorna. De fick ett nytt, fortsatt, annat liv. Men trasmattorna bar också på en historia.

Min förkärlek för lila eller hellre begreppet - gredoliskär - som i mitt tycke representerar det mindre perfekta, det diffusa och kanske inte alltid så lyckade, får bli ett slags stomme för den här bloggen. Alla bär vi på en alldeles egen individuell historia, en symbolisk trasmatta där våra vägar och val i livet är invävda. Och i den här bloggen skall jag fortsätta väva in ytterligare nya färger, sätta in något guldkorn eller dessvärre kanske något jag trodde var guld, men som sedan visade sig vara bara värdelöst kattguld.

Gredoliskära har jag enväldigt själv bestämt att är ett förnamn, såsom t.ex. Maria eller Linda eller Josefina och som lämpar sig att användas i en blogg. Ett bo uppfattar jag som ett tryggt hem! Därmed Gredoliskäras bo.

Så där, nu var de inledande högtidliga öppningsorden för min nya blogg nedskrivna!

Och för att säga allt det här på ett annat sätt: Jag kommer att blogga om trädgård, inredning, recept, mat, upplevelser, djur och natur och lite annat också. Jag kommer att lägga in många bilder och troligtvis kommer jag aldrig att avslöja någonting vettigt! Hehehehe!!!!! :) :) ;)

Välkomna hit!



2 kommentarer:

  1. Gillar det här! Min mamma sa alltid, när jag sa att något inte passar ihop pga färgerna, att jag sku se mig omkring i naturen. Där finns också alla färger blandat. Inte tänker man ju att den röda blomman inte passar ihop med sina blad eller att den inte borde stå bredvid den lila blomman. Ja, och mammor är kloka! Lycka till med nya bloggen, ska följa med, med intresse!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack Solveig! Du hade en klok mamma! :) Och färgkombinationer är dessutom en fråga om smak och tycke. Inget fel och inget rätt.! :)

      Radera