måndag 2 mars 2015

Presentation av min trädgård, del II

Fortsättning följer på min trädgårdspresentation.

Före mitt insjuknande hann jag bygga upp en trädgård med många detaljer, men allting krävde ett visst underhåll; höstörar ruttnar ner, krukor spricker, stenarrangemang förflyttas av tjälen, vissa föremål måste flyttas in i vinterförvar och flyttas ut igen på våren, växter måste klippas eller beskäras, rensas, vattnas... listan kan göras hur lång som helst. Jag har varit tvungen att ge avkall på många trevliga sysslor i trädgården, men jag har omorganiserat mitt tankesätt och ser idag ännu tydligare det stora i det lilla; en citronfjäril som sorglöst flaxar förbi, en humla som surrar från blomma till blomma, en svala som flyger över trädgården in mot sitt bo under takåsen, en liten oansenlig blomma som växer upp på ett oväntat ställe, en mossig knotig och vacker äppelgren. Jag kan finna skönheten i ett grånat, snett och vridet vinbärsstöd eller i en sprucken kruka. Att vandra i trädgården mitt i dundrande åskväder med häftiga blixtar kan inte beskrivas, det måste upplevas! Listan kan också göras lång.

I min trädgård lever idag kirskål, maskrosor och gräs sida vid sida med alla planterade och sådda blommor och växter. Jag fixar och sköter det jag orkar, i övrigt förblir det total kaos i trädgården. De växter som inte klarar överlevnadskampen är hopplöst förlorade. Det är ingen plats för känsliga. Jag använder sällan ordet ogräs! Ordet ogräs är kopplat ihop med människans negativa sätt att uppleva en växt. Jag tycker att maskrosor och tistlar är vackra. Nässlor och kirskål går att äta. De flesta s.k. ogräs är ätbara och direkt hälsosamma.

När jag blev sjuk tänkte jag att det var en parentes i mitt liv. Jag kommer aldrig att helt komma ut ur den parentesen. Det vet jag nu. Då tänkte jag att trädgården under en period sov likt Törnrosas trädgård under hennes hundraåriga sömn. Jag varken orkade eller fick arbeta i trädgården efter benmärgstransplantationen. Mitt immunförsvar var dåligt och bakterier från marken kunde ha blivit min död, låt vara att jag en period var dumdristig nog och försökte jobba där med andningsskydd, men jag insåg snart att det var en verksamhet på liv och död. Den slumrande tillvaron i trädgården är idag inte helt upphävd. Idag snarare upprätthåller jag än utvecklar min trädgård. Jag strävar efter att förenkla, men inte att avveckla den. Jag tillför nya idéer i små portioner och ger mig inte in på stora projekt. Jag är glad och tacksam så här. Det är min trädgård. Jag får själv bestämma över den och jag får själv anpassa den till det jag har kapacitet, kraft och vilja till. Det är jag i symbios med naturen som skall trivas i den.

Att ha en trädgård är inte bara att ha odlade växter. I min trädgård är föremålen viktiga. Det är genom föremålen och detaljerna som placeras runt omkring som jag i första hand får utlopp för min kreativitet. Jag tänker att vandraren i trädgården promenerar och överraskas av detaljer, det är både rofyllt och lite spännande.

Här delar jag med mig några bilder med detaljer från trädgården.





















Jag kommer att fortsätta min trädgårdspresentation en annan dag med ytterligare bilder. 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar