onsdag 7 juni 2017

Att sluta med sin trädgårdshobby

Under många år har jag stegvis trappat ner på mitt trädgårdsarbete. I år har jag tagit ett drastiskt steg i samma riktning. Jag avvecklar, låter naturen sköta sig själv. Jag har inte gjort någonting åt mina rabatter, precis ingenting - bara klippt gräsmattan runt rabatterna. Bland perennerna växer frimodigt maskrosor och kirskål. Jag vet att de snabbt kväver ihjäl perennerna, men allt har sin tid. Det som växer får växa, det som dör får dö. Nu är det dags för mig att vända blad och fokusera på annat.

Det här året har det inte ens när vårsolen tittat fram kittlat i fingrarna att NU vill jag ut och gräva och pyssla och syssla i trädgården! Jag har inte så bra hälsa och jag har tvingats prioritera vad jag vill och inte vill samla krafterna till. Att rensa bort maskrosor och kirskål dag ut och dag in har inte hamnat först på "vill-göra-listan".

Jag har ändå inte lämnat bort blommor och blad helt och hållet. Jag har satt en massa blomsterlökar i krukor och också sått en massa frön i krukor. Om jag vill och orkar finns det förstås ingenting som hindrar att jag ändå tar itu med mina blomrabatter, men jag tror inte att jag kommer att göra det.

Intresset av att titta på andras trädgårdar finns kvar, likaså intresset av att ströva omkring i min egen kaotiska trädgård. Att det blivit som det blivit beror ju, som sagt, på min ohälsa, det är inte direkt ett frivilligt val. Om man inte längre orkar så måste man kunna göra saker på ett annat sätt, ta till sig plan B. I år satsar jag mera på frön och lökar i krukor och som torde sköta sig själva relativt lätt. Det tror jag att också kommer att bli bra.

Trädgården bakom huset med alla rabatter, stilleben och arrangemang, detaljer, dekorationer, piedestaler, höstörar, traktorhjul, sänggavlar, stenbumlingar, arbetsbänkar, buskar och träd, pergolar och växthus och allt vad jag under årens gång släpat dit, blir nu allt mer lik Törnrosas trädgård.

Så här ser den ut just nu.








Inga kommentarer:

Skicka en kommentar